på borgenärsskydd,och det oprioriterade borgenärskollektivet torde vara lika skyddsvärt som denenskilde fordringsägaren. Mot detta kan dock anföras att HD i en del falltillerkänt separationsrätt i större utsträckning vid fall där borgenären varitsärskilt utsatt, såsom vid stöld.54Praxis i specifikationsfrågan är skral, men inte obefintlig. NJA 1934 s 29 utgörhär det senaste prejudikatet från högsta instans. I målet hade en timmerstugabelägen på annans mark renoverats av kvinnan som nyttjade stugan. HD menadeatt kvinnan hade utfört ett så genomgripande om- och tillbyggnadsarbete, att525354A.a.s. 87.A.a.s. 87 ff.Se t.ex. NJA 2009 s 500.20hon blivit ägare till det sålunda iordningställda boningshuset. Av referattextenframgår att äganderättsövergången skedde med rättsgrunden specifikation.Und�ns resonemang om specifikationsinstitutets roll som intresseavvägaresnarare än handlingsdirigerande vinner stöd i hovrättsfallet RH 2015:44 varsomständigheter liknade de som var för handen i NJA 1934 s 29. Hovrättenuttalar där i ett obiter dictum attförvärv genom s.k. specifikation inte utgör en rättsregel som är enhandlingsnorm, dvs. en anvisning för framtida agerande, utan i stället en frågaom hur man i det enskilda fallet ska skilja mellan olika intressen efter en redanuppkommen kollision. Betydelsen av detta är att s.k. specifikation ska ses somett sätt att i visst fall lösa den konflikt som uppstår när två parter har anledningatt anse sig vara ägare till samma sak. Bedömningen ska ske efterbillighetsgrunder i det enskilda fallet.�ven i detta fall erkändes bearbetaren som ägare. Noterbart i såväl NJA 1934 s29 som RH 2015:44 är att domstolarna inte gör någon uttrycklig prövning avidentiteten. Istället tycks avgörande vara det betydande arbete som nedlagts,tillsammans med det faktum att husen gått från fallfärdiga till beboeliga. Avintresse är också att båda spec

llda boningshuset. Av referattextenframgår att äganderättsövergången skedde med rättsgrunden specifikation.Und�ns resonemang om specifikationsinstitutets roll som intresseavvägaresnarare än handlingsdirigerande vinner stöd i hovrättsfallet RH 2015:44 varsomständigheter liknade de som var för handen i NJA 1934 s 29. Hovrättenuttalar där i ett obiter dictum attförvärv genom s.k. specifikation inte utgör en rättsregel som är enhandlingsnorm, dvs. en anvisning för framtida agerande, utan i stället en frågaom hur man i det enskilda fallet ska skilja mellan olika intressen efter en redanuppkommen kollision. Betydelsen av detta är att s.k. specifikation ska ses somett sätt att i visst fall lösa den konflikt som uppstår när två parter har anledningatt anse sig vara ägare till samma sak. Bedömningen ska ske efterbillighetsgrunder i det enskilda fallet.�ven i detta fall erkändes bearbetaren som ägare. Noterbart i såväl NJA 1934 s29 som RH 2015:44 är att domstolarna inte gör någon uttrycklig prövning avidentiteten. Istället tycks avgörande vara det betydande arbete som nedlagts,tillsammans med det faktum att husen gått från fallfärdiga till beboeliga. Avintresse är också att båda specifikanter hävdade att husen hade rivits och sedanåteruppbyggts, även om detta inte kunde styrkas i 1934 års fall. Det kan i dettaavseende ifrågasättas huruvida ett renoverat hus, där i princip helakonstruktionen ersatts med nytt material är ett annat hus än det som stod därfrån början. Ställt på sin spets blir frågan närmast filosofisk.55 Vad är detegentligen som ger ett föremål sin identitet Det är givetvis möjligt att nåslutsatsen att ett hus som förändrats i tillräckligt stor utsträckning är ett annathus än det som ursprungligen stod där, men det är inte självklart. �r husetfortfarande samma hus bör äganderättsförvärv genom specifikation inte55Frågan om vad som utgör en sak

1 SkL: Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar [ sakskada skall ersättaskadan.44Givet ovanstående resonemang tycks den mest lämpliga lösningen enligt minmening vara obehörig vinstersättning vid icke-brottslig bearbetning, jämteansvar för ren förmögenhetsskada enligt 2 kap 2 SkL vid brottslig bearbetning.På så sätt minimeras processkostnaderna i samband med tvister. Utöver dettainnebär en sådan lösning en konsekvent tillämpning av normerna bakomspecifikationsinstitutet, som tycks bygga på en jämn fördelning av risken vidolovlig bearbetning.AvslutningNågot alldeles klart rättsläge avseende såväl äganderättsfrågan somersättningsfrågan tycks inte stå att finna. Det kan dock konstateras att doktrinentycks vara tämligen överens avseende vem som bör tilldelas äganderätten vidbåde avtalad och olovlig bearbetning. Ersättningsfrågan har varit sparsamtbehandlad, och prövades inte i varken NJA 1925 s 130 eller RH 2015:44. UtöverKarlgrens konstaterande att den vedertagna uppfattningen är att värdeersättningutgår vid specifikation, saknas konsensus i ämnet. Givet HD:s senare praxisavseende obehörig vinst, de processekonomiska fördelarna och det tematiskt illapassande skaderekvisitet i SkL är min slutsats emellertid att obehörig vinst ärden bäst lämpade lösningen vid ersättning på grund av specifikationsförvärv.Givet uttalandet i propositionen till den nya kommissionslagen kan någonlagstiftning på området inte förväntas inom en närmare framtid. För att skapaklarhet i frågan är det därför önskvärt att ett prejudikat från högsta domstolenmeddelas.45KällförteckningLitteraturAlm�n, Tore, Eklund, Rudolf, Om köp och byte av lös egendom: kommentartill lagen den 20 juni 1905, uppl. 4, 1960, Norstedt.Agell, Anders, Festskrift till Henrik Hessler: rättsvetenskapliga studier icivilrätt och processrätt, 1985, Norstedt.Hellner, Jan, Om obehörig vinst särs

ttning, 1982, Norstedt.Millqvist, Göran, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggandefrågeställningar avseende lös egendom, uppl. 8, 2018, Norstedts Juridik.Rodhe, Knut, Obligationsrätt, 1956, Norstedt.Schultz, Mårten, Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten obehörigvinst rediviva, SvJT 2009 s 946.Und�n, �sten, Svensk sakrätt 1, Lös egendom, uppl. 10, 1976,LiberLäromedel.Walin, Gösta, Separationsrätt, 1975, Norstedt.Offentligt tryckNJA II 1944.Prop 2008/09:88 Ny kommissionslag.SOU 1964:31. Skadestånd II Arbetsgivares och arbetstagaresskadeståndsansvar m.m.46SOU 1988:63. Kommission och dylikt: sakrättsliga frågor vid kommission,återtagandeförbehåll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolag.RättsfallHögsta domstolens avgörandenNJA 1925 s 130NJA 1934 s 29NJA 1960 s 9NJA 1965 s 165NJA 1987 s 845 IINJA 1993 s 13NJA 1997 s 660NJA 2007 s 519NJA 2009 s 500NJA 2010 s 709HovrättsavgörandenRH 2015:4447

på borgenärsskydd,och det oprioriterade borgenärskollektivet torde vara lika skyddsvärt som denenskilde fordringsägaren. Mot detta kan dock anföras att HD i en del falltillerkänt separationsrätt i större utsträckning vid fall där borgenären varitsärskilt utsatt, såsom vid stöld.54Praxis i specifikationsfrågan är skral, men inte obefintlig. NJA 1934 s 29 utgörhär det senaste prejudikatet från högsta instans. I målet hade en timmerstugabelägen på annans mark renoverats av kvinnan som nyttjade stugan. HD menadeatt kvinnan hade utfört ett så genomgripande om- och tillbyggnadsarbete, att525354A.a.s. 87.A.a.s. 87 ff.Se t.ex. NJA 2009 s 500.20hon blivit ägare till det sålunda iordningställda boningshuset. Av referattextenframgår att äganderättsövergången skedde med rättsgrunden specifikation.Und�ns resonemang om specifikationsinstitutets roll som intresseavvägaresnarare än handlingsdirigerande vinner stöd i hovrättsfallet RH 2015:44 varsomständigheter liknade de som var för handen i NJA 1934 s 29. Hovrättenuttalar där i ett obiter dictum attförvärv genom s.k. specifikation inte utgör en rättsregel som är enhandlingsnorm, dvs. en anvisning för framtida agerande, utan i stället en frågaom hur man i det enskilda fallet ska skilja mellan olika intressen efter en redanuppkommen kollision. Betydelsen av detta är att s.k. specifikation ska ses somett sätt att i visst fall lösa den konflikt som uppstår när två parter har anledningatt anse sig vara ägare till samma sak. Bedömningen ska ske efterbillighetsgrunder i det enskilda fallet.�ven i detta fall erkändes bearbetaren som ägare. Noterbart i såväl NJA 1934 s29 som RH 2015:44 är att domstolarna inte gör någon uttrycklig prövning avidentiteten. Istället tycks avgörande vara det betydande arbete som nedlagts,tillsammans med det faktum att husen gått från fallfärdiga till beboeliga. Avintresse är också att båda spec

llda boningshuset. Av referattextenframgår att äganderättsövergången skedde med rättsgrunden specifikation.Und�ns resonemang om specifikationsinstitutets roll som intresseavvägaresnarare än handlingsdirigerande vinner stöd i hovrättsfallet RH 2015:44 varsomständigheter liknade de som var för handen i NJA 1934 s 29. Hovrättenuttalar där i ett obiter dictum attförvärv genom s.k. specifikation inte utgör en rättsregel som är enhandlingsnorm, dvs. en anvisning för framtida agerande, utan i stället en frågaom hur man i det enskilda fallet ska skilja mellan olika intressen efter en redanuppkommen kollision. Betydelsen av detta är att s.k. specifikation ska ses somett sätt att i visst fall lösa den konflikt som uppstår när två parter har anledningatt anse sig vara ägare till samma sak. Bedömningen ska ske efterbillighetsgrunder i det enskilda fallet.�ven i detta fall erkändes bearbetaren som ägare. Noterbart i såväl NJA 1934 s29 som RH 2015:44 är att domstolarna inte gör någon uttrycklig prövning avidentiteten. Istället tycks avgörande vara det betydande arbete som nedlagts,tillsammans med det faktum att husen gått från fallfärdiga till beboeliga. Avintresse är också att båda specifikanter hävdade att husen hade rivits och sedanåteruppbyggts, även om detta inte kunde styrkas i 1934 års fall. Det kan i dettaavseende ifrågasättas huruvida ett renoverat hus, där i princip helakonstruktionen ersatts med nytt material är ett annat hus än det som stod därfrån början. Ställt på sin spets blir frågan närmast filosofisk.55 Vad är detegentligen som ger ett föremål sin identitet Det är givetvis möjligt att nåslutsatsen att ett hus som förändrats i tillräckligt stor utsträckning är ett annathus än det som ursprungligen stod där, men det är inte självklart. �r husetfortfarande samma hus bör äganderättsförvärv genom specifikation inte55Frågan om vad som utgör en sak

1 SkL: Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar [ sakskada skall ersättaskadan.44Givet ovanstående resonemang tycks den mest lämpliga lösningen enligt minmening vara obehörig vinstersättning vid icke-brottslig bearbetning, jämteansvar för ren förmögenhetsskada enligt 2 kap 2 SkL vid brottslig bearbetning.På så sätt minimeras processkostnaderna i samband med tvister. Utöver dettainnebär en sådan lösning en konsekvent tillämpning av normerna bakomspecifikationsinstitutet, som tycks bygga på en jämn fördelning av risken vidolovlig bearbetning.AvslutningNågot alldeles klart rättsläge avseende såväl äganderättsfrågan somersättningsfrågan tycks inte stå att finna. Det kan dock konstateras att doktrinentycks vara tämligen överens avseende vem som bör tilldelas äganderätten vidbåde avtalad och olovlig bearbetning. Ersättningsfrågan har varit sparsamtbehandlad, och prövades inte i varken NJA 1925 s 130 eller RH 2015:44. UtöverKarlgrens konstaterande att den vedertagna uppfattningen är att värdeersättningutgår vid specifikation, saknas konsensus i ämnet. Givet HD:s senare praxisavseende obehörig vinst, de processekonomiska fördelarna och det tematiskt illapassande skaderekvisitet i SkL är min slutsats emellertid att obehörig vinst ärden bäst lämpade lösningen vid ersättning på grund av specifikationsförvärv.Givet uttalandet i propositionen till den nya kommissionslagen kan någonlagstiftning på området inte förväntas inom en närmare framtid. För att skapaklarhet i frågan är det därför önskvärt att ett prejudikat från högsta domstolenmeddelas.45KällförteckningLitteraturAlm�n, Tore, Eklund, Rudolf, Om köp och byte av lös egendom: kommentartill lagen den 20 juni 1905, uppl. 4, 1960, Norstedt.Agell, Anders, Festskrift till Henrik Hessler: rättsvetenskapliga studier icivilrätt och processrätt, 1985, Norstedt.Hellner, Jan, Om obehörig vinst särs

ttning, 1982, Norstedt.Millqvist, Göran, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggandefrågeställningar avseende lös egendom, uppl. 8, 2018, Norstedts Juridik.Rodhe, Knut, Obligationsrätt, 1956, Norstedt.Schultz, Mårten, Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten obehörigvinst rediviva, SvJT 2009 s 946.Und�n, �sten, Svensk sakrätt 1, Lös egendom, uppl. 10, 1976,LiberLäromedel.Walin, Gösta, Separationsrätt, 1975, Norstedt.Offentligt tryckNJA II 1944.Prop 2008/09:88 Ny kommissionslag.SOU 1964:31. Skadestånd II Arbetsgivares och arbetstagaresskadeståndsansvar m.m.46SOU 1988:63. Kommission och dylikt: sakrättsliga frågor vid kommission,återtagandeförbehåll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolag.RättsfallHögsta domstolens avgörandenNJA 1925 s 130NJA 1934 s 29NJA 1960 s 9NJA 1965 s 165NJA 1987 s 845 IINJA 1993 s 13NJA 1997 s 660NJA 2007 s 519NJA 2009 s 500NJA 2010 s 709HovrättsavgörandenRH 2015:4447